You didn’t build that

“This beer is fantastic. But you didn’t make it. Someone else made it.”

Är Socialdemokraterna körda?

Jag har hängt en del på Juholts och Socialdemokraternas fejjansidor de senaste dagarna. Förutom att det verkar vara ett parti där gräsrötterna är förbjudna att skriva på begriplig svenska ser det även ut som om partiet rymmer precis alla åsikter inom det totalitära spektrumet, från vänster till höger.

Om sossarna någon gång haft en politisk kompass har de tappat bort den. Det enda målet man tycks eniga om är makt. De fullkomligt glöder av övertygelsen att partiet måste ha makten över svenskarna. Men sen tar det stopp på enigheten. För vem som skall ha makten över partiet? Och man frågar sig inte “hur skall vi övertyga tillräckligt många svenskar om att vår politik är rätt?” I stället gapar man och träter om vilken politik som kan lyckas samla flest svenskar.

Ja, det funkade för Moderaterna, men det är stor skillnad. I Moderaterna var det ingen som hade någon speciellt stark övertygelse om något över huvud taget så det ansågs som ett genidrag att sno sossarnas gamla politik rakt av. Inom sossarna finns det en massa gräsrötter med övertygelser. Bara det att det är helt olika övertygelser. Jag tror de skulle tjäna på att dela upp partiet i sex-sju delar. Det man har nu kommer man aldrig kunna hålla ihop.

Man kan tycka synd om Socialdemokraterna, men de borde finna tröst i att socialdemokratin har vunnit. Inte bara för att Moderaterna kopierat deras koncept. Socialdemokrati har blivit så normgivande att all politik som inte är socialdemokratisk är direkt politisk inkorrekt. Och det inte bara i Sverige. Det är en global sjukdom. Socialdemokraterna är döda, länge leve socialdemkratin!

“Borg”-erlig ekonomi är misstänkt socialdemokratisk – Lp-bloggen

Status

Hans Palmstierna 4 Prez! Läs:  “Borg”-erlig ekonomi är misstänkt socialdemokratisk.

Kommunist-Klas längtar efter 1984

Image via Wikipedia

Varför gör sig en tidning till en plattform för kommunistisk propaganda? En förment borgerlig tidning till och med. I dagens SvD ger  Klas Andersson luft åt sin längtan efter ett samhälle där Skattemyndigheten är ute på byggarbetsplatserna och kontrollerar att alla har sina papper i ordning. Som krydda skall byggarbetarna in- och utcheckning på arbetsplatsen också kunna läsas av myndigheter (och, får man förmoda, facket om Klas skall bli riktigt nöjd):

Det behövs helt enkelt mer kontroller så att personal på arbetsplatsen inte är svartjobbare. … Skatteverket ska få göra oannonserade kontroller på en byggarbetsplats. … Det bör också finnas en loggbok där de som arbetar loggar in och ut och därmed tydligt redovisar sin närvaro.

Nice. Inget 1984 över det alls…

Artikeln är avsedd att göra oss läsare upprörda över att byggbranschen “passar på” att höja sina priser nu när “staten står för halva kostnaden”. Man kan inte förvänta sig att en kommunist förstår sig på sambandet mellan tillgång och efterfrågan. Ej heller att när staten låter oss behålla en lite större del av våra egna pengar kan det inte översättas med att “staten betalar”. Vägra köpa etablissemangets nyspråk! Det är det enda motvapen vi har, men det är ett kraftfullt vapen. Använd det.

(Webbversionen av pamfletten är kraftigt förkortad.)

How high are the Swedish taxes?

The best Facebook page ever

In this Facebook conversation hosted by the most excellent Facebook page ever, Capitalism, the question is raised how heavy the tax burden in Sweden actually is. Hey, I’m a Swede! I should be able to answer that! Or, maybe, I can’t. This is my “answer” so far:

We have so many taxes in Sweden that it’s hard to figure out how much tax the government forces off of us. That’s by design I guess. For the income tax we have “Progressive” taxing. Meaning that above a certain level of income you are forced to “pay” a higher percentage in tax. I think this maxes out at just under 60%. But then there’s another income tax that they call “employer tax” that amounts to 33% of the salary, taken before you robbed of those 60%… Then we pay high VAT taxes (25%) on everything you buy. And then there are lots and lots of other taxes…  80% sounds like a good guess.
Another way to look at it is how much of the GDP that is government spending. According the The Heritage Organization that figure is 53% for Sweden: http://www.heritage.org/index/Country/Sweden#government-spending But I wonder if the spending of more local authorities are included there.

What would your answer be?

Chavez vs Alliansen 10 – 0,01

TT rapportera om att Hugo Chavez förstatligar landents stormarknader. Så ofta som jag läser om förstatligande i Venezuela blir jag lätt förvånad att det finns privata delar kvar av deras ekonomi. Vågar inte undersöka saken. Tänk om jag upptäcker att vi, trots fyra år av “borgerligt” styre, har större andel statlig verksamhet här i Sverige? Alliansen har ju inte direkt slitit för att minska det statliga ägandet av företag. Tvärtom pumpar de in miljarder i SAS, garanterar miljardlån åt SAAB och talar förtjust om hur viktigt det är att Vattenfall består i statlig ägo.

Permanent finanskris, någon?

Idag lovar de rödgröna på DN Debatt att göra Sverige mer jämställt. De börjar med ett uttalande jag faktiskt kan hålla med om (extremt ovanligt, kan jag informera om):

Vår uppfattning är att politik ska användas för att överbrygga klyftor.

För visst är det exakt vad politik handlar om. Om man stod ut med att alla behåller det de tjänat ihop och gör vad de vill med det behövs ju inte politik. Det intressanta är att fördelningsmässigt spelar det väldigt liten roll hur politiker än försöker fördela. I länder med hög ekonomisk frihet äger den tiondel av befolkningen med minst välstånd samma andel av landets totala välstånd som i länder där politiker fått fria händer att designa fördelningen. Detta har jag bloggat om förut; Ekonomisk Frihet är världens räddning. Skillnaden finns generellt i hur mycket välstånd det finns att (låta bli att) fördela. Större ekonomisk frihet leder till större totalt välstånd. Nackdelen är att då blir de rikare ännu mer välbeställda och det har tydligen många svårt att stå ut med. Hellre då att de med minst resurser hålls ordentligt fattiga.

Det är Robin Hood jag vill ha!

Nåväl, sedan spårar naturligtvis debattartikeln ur helt. De skriver sinnesjuka saker som:

Vår övertygelse är att ökad jämlikhet gör att samhället fungerar bättre och att fler människor då kommer till sin rätt.

Jo, som Sovjetunionen, Kuba och Nordkorea bevisat…

Vi vill därför driva en politik som utjämnar skillnader och som skapar möjligheter för alla människor att växa och utvecklas.

Utjämna skillnader. Låt säga att man lyckas med detta (har aldrig lyckats förr i historien, men för argumentets skull). En person som Ingvar Kamprad skulle då vara ungefär lika rik som en arbetslös tulltjänsteman. En person som Ingvar Kamprad skulle veta att detta var den högsta nivån som gick att nå. En person som Ingvar Kamprad skulle veta att detta var den lägsta nivå som tilläts. Han skulle kunna låta bli att jobba helt ändå nå samma personliga välstånd som om han la hela sin kreativa förmåga, all sin kraft, allt sitt blod och alla sina tårar på att skapa något så fantastisk som IKEA (säga vad man vill om IKEA, men det är många människor som har glädje av det). Alla som tror att IKEA skulle kunna skapas i en sådan miljö räcker upp en hand!

Inte ens de rödgröna tror på det. De är helt ointresserade av om deras vision för jämställdhet är realistisk eller ej. Vad de är intresserade av är att få en majoritet av Sveriges befolkning att tro att de tjänar på rödgrön politik. En majoritet skall övertygas om att de kommer tillåtas sko sig på en minoritet. Lyckas de med det vinner de rödgröna makt som de kan ägna åt att sko sig själva, sina vänner och de med positioner att hjälpa dem behålla makten. (Mer om detta i min artikel som hyllar politikerföraktet). Tror ni mig inte? De rödgröna avslöjar det själva i sin debattartikel:

Eftersom vi i regeringsställning sätter upp ett jämlikt samhälle som ledstjärna har vi låtit Riksdagens utredningstjänst analysera fördelningseffekterna av våra egna förslag. Resultatet är att 9 av 10 inkomstgrupper tjänar på en rödgrön politik.

Ni kanske känner igen det från historien om hur svensk skattepolitik fungerar?

Ytterligare indicier på hur långt de rödgröna är beredda att gå för att utjämna är när de antyder att permanent finanskris kan vara lösningen:

En finanskris ökar inte inkomstspridningen. Tvärtom. En finanskris kan minska inkomstskillnaderna. Finanskriser innebär att kapitalinkomster sjunker och att de allra högsta lönerna, som ofta är resultatbaserade, pressas ned. Båda dessa bidrar i sig till en mer jämlik inkomstfördelning.

Inte övertygade än? Nåväl:

[Med rödgrön regering får] den rikaste tiondelen … bidra mer.

Följt av, den inte så fina, vinken:

Där går en stor skiljelinje i årets val.

Ta dem på orden! Vill ni inte att de rödgrönas Marxistiska vision skall förverkligast så rösta bort dem stenhårt! Har ni inte vett att rösta på Liberala Partiet som undertecknad så rösta då på något av Allianspartierna, vilket som helst (men helst inte Nya Moderaterna för de är smyg-Marxister de med).

Skogstomtarna konfererar (Gästinlägg)

Del 2 i serien: Gästinlägg från den galna ekonomen

Miljöpartiet gör ju sitt bästa nuförtiden att inte framstå som ett parti som består av batikstrumpor och skogstroll, och vad gäller media-biten får man väl erkänna att de lyckats till viss del.

Vaffö, vaffö?

Dock är det med en viss förfäran man läser det som sägs i de inre leden. Flera talare tog upp en annan jobbpolitisk fråga, välbekant på MP-kongresser, om kortad arbetstid.

Tillåt mig att citera en av skogstomtarna:

Jag tror att vi glömmer att det är klimatsmart att jobba mindre

sade ombudet Ines Svanergren, som vill ha 35-timmars arbetsvecka. Ombudet Leif Engström gjorde en koppling till den omställningen mot ett tjänstesamhälle som partistyrelsen vill se

En bibehållen arbetstid skapar en enorm överproduktion. Vi står inför ett skriande behov att förändra vår livsstil. Vi måste byta konsumtion av prylar till konsumtion av tjänster, det kan vi göra genom att korta arbetstiden.

Innan jag tar och slänger lite välbehövd ekologisk dynga på hela detta uttalande, så kanske jag skall förklara varför jag bryr mig. Vi styrs av en samling idioter som tror att det man säger är sanningen, för att man säger det. “Skapa jobb”. “Stimulera ekonomin”. “Underlätta för företagare”. “Säkra välfärden”. I själva verket är allt detta fullständigt tomma floskler som de som slänger omkring dem inte har en blekaste aning om hur det skulle vara kopplat till verkligheten. Och ovan skogstomte-uttalande är av den kaliber att det får stå som symbol för politisk inkompetens ett tag framöver.

1 ) Att säga att det är “klimatsmart att jobba mindre” är som att påstå att det är bättre för miljön om vi börjar sova 16 timmar per dygn. Fullständigt utan kontext och kausal koppling till verkligheten. Man skulle lika gärna kunna säga “det är brunt att cykla oftare”. Och vem vet, det kanske det är.

2 ) Att prata om en omställning till ett tjänstesamhälle förutsätter att man förstår hur en ekonomi är uppbyggd. Dessa idioter tror garanterat att vi blir ett tjänstesamhälle för att vi skall producera mindre varor och ha en mindre industri. Sanningen är att den nivå av tjänste-samhälle vi har uppnått beror endast och bara på att vi producerar den mängd vi faktiskt gör. Skulle vi producera mindre varor skulle tjänstejobb försvinna och bli till produktionsjobb. Har man inte fattat det så ska man kanske ta och leka tysta minuten. Det kommer bli fantastiskt intressant att se vad dessa tomtar säger när de stora valutastörningarna gör att export-/importmarknaderna börjar studsa som jojo:ar – då kommer varuproduktion bli en fråga om inhemsk stabilitet. Nåja, det där var ju bara en teori som jag inte har belägg för ännu, så skit i det för nu.

3 ) “En bibehållen arbetstid skapar en enorm överproduktion”. Vad finns att säga om ett sådant uttalande? Om vi alla jobbar mindre så garanterar vi att vi producerar lagom? Va? Vi jobbar alltså till största del för att det är kul, och sen går vi och köper pryttlar för pengarna för att det inte skall ha känts helt meningslöst att ha jobbat mer än man måste – det verkar vara så Miljöpartiet tror att ekonomin funkar.

4 ) “Vi måste byta konsumtion av prylar till konsumtion av tjänster, det kan vi göra genom att korta arbetstiden”. Ytterligare ett fullständigt nonsensuttalande. Alltså, istället för att ha en mobiltelefon skall vi börja skrika meddelanden till varandra mellan byggnader? Eller ska vi skriva dem på små papperslappar och starta en ponny-express? Istället för att köra bil så ska vi ha små taxicyklar som körs omkring av kineser? För jag tvivlar på att någon miljöpartist är villig att ta på sig rollen som den som springer med cykeltaxin. Istället för dator så kan vi hyra personer med jättebra minne som vi kan diktera för, och sedan får man ringa upp (förlåt, telegrafera) denna person när man vill ha sitt “data” ? Istället för att köpa ett tetrapak mjölk så skall man kubba ned till bonden Person och lösa en polett för att få mjölka valfri ko, en så kallad “jordbrukstjänst”? Vad f-n pratar dessa människor om?

En gång i tiden framfördes inte den här typen av åsikter, av den enkla anledningen att vanligt folk skulle skratta ut talaren i den milda grad att han fick flytta minst tre grannbyar bort. Jag hävdar att det är dags att vi sätter hårt mot hårt och på ett sakligt sätt börjar förklara varför alla som är miljöpartister faktiskt är outbildade idioter som har en ansvarsnivå av ett dagisbarn, och tror att det moderna samhället byggdes på ekologisk rättvisa och positivt tänkande. Det är ett dåligt skämt att den här typen av människor får komma till tals i frågor viktigare än vilken färg man ska ha på vårgardinerna. Trams, säger jag.

Inte råd med skatten? Låna!

Jag brukar hävda att skillnaden mellan Alliansen och de rödgröna är försumbar. Men i takt med att oppositionens förtydligat sitt alternativ har ju även jag börjat se skillnaden mellan pest och kolera. De rödgröna menar allvar med att försöka lura en majoritet av väljarna att en regering verkligen kan skapa jobb genom att höja skatterna.

Om man är blind för sidoeffekter kan det kanske se ut som att när regeringen anställer byråkrater i den offentliga sektorn skapas nya arbetstillfällen. Men det är tobleronepolitik i ett nötskal. Det krävs inte speciellt hårt tänkande för att inse att pengarna med vilka byråkraternas arbeten betalas har tagits från andra. Andra som alla kunnat använda pengarna långt mer effektivt än någonsin regeringen kan.

Mikaela Valterssons inställning, luftad i radioprogrammet Ekot, att om skatten blir för tung kan man belåna sina tillgångar för att ha råd, är utmärkande för rödgrönt tänkande.

Har man en dyr villa, även om man köpte den för mycket lägre pris, så har man också en möjlighet att ta lån på sitt hus. Man har ju ett kapital som ligger i botten och som är en tillgång som man sedan kan sälja eller ta lån på.

Jo, och om huset är överbelånat redan kan du ju alltid sälja det. Slant Valterssons tunga där, kanske? Det kan ju hända alla, eller hur? Ekots reporter var hygglig och gav Valtersson en chans att lägga orden annorlunda genom att fråga om det verkligen är rimligt att begära att folk ska låna för att ha råd med skatten. Svar:

Man har den möjligheten om man vill. Det är en tillgång som inte alla människor har.

Underförstått: Eftersom alla inte har den här tillgången är det rättvist att chockbeskatta den.

Sakernas tillstånd är sådant att pengarna vi arbetar ihop tillhör inte oss, utan staten. Skillnaden mellan Alliansen och de rödgröna ligger i hur mycket de tycker staten skall dela med sig till den som jobbar. De rödgröna är lite snålare än alliansen i denna aspekt. Där har ni skillnaden mellan pest och kolera. Den här lösningen med att arbetarna kan låna för att ha råd med skatten är extra fiffig eftersom det tar bort den förhatliga 100%-spärren för hur stort skatteutaget kan vara.

Fler reaktioner på Valterssons uttalande: Liberati, Seved Monke, Erik Svansbro, SvD.

Vad är så fel med rikedom?

Eller: De rödgröna bekänner färg. =)

Nu ska de rika beskattas igen. Fast den här gången på ett säkert rätt så att de förmögna inte kan smita:

Vi vill inte ha tillbaka den gamla förmögenhetsskatten som gick att komma runt för de riktigt rika. Den läckte som ett såll.

Huvaligen, de riktigt rika kunde behålla en del av sina pengar trots att staten gjorde allt den kunde för att ta dem. Så kan vi ju inte ha det.

Jag undrar vad som snurrar i huvudet på de här giriga politikerna som gör att de tittar så avundsjukt på folk som lyckats samla rikedom? Vad är logiken med att ta pengar från de som vet hur man gör för att skapa rikedom och ge dem till en statsapparat som bara vet hur man förstör samma pengar?

Troligen är det så här enkelt:

• Majoriteten av befolkningen är inte rika.
• Många av dem tycker nog det är en bra idé att andras pengar tas till att bekosta allehanda statliga utgifter.
• De rika är inte tillräckligt många för att utgöra en väljargrupp man behöver flirta med.

Tydligen skall de som inte är så himla rika pungslås av de rödgröna de också. Känns ju genast mer rättvist…