"There is no ruler who can compare in virtue with a condition of non-rule" -Pau Ching-yen

Posts tagged ‘Fiatpengar’

Vad drömmer vi om?

Niklas Ekdal reflekterar idag över vad 00-talet innebar för den amerikanska drömmen. Där Reason TV är tvärsäkra på att “The Noughties” är det värsta decenniet någonsin vill Ekdal ranka det i nivå med depressionens 1930-tal och inbördeskrigets 1860-tal.

Det är ju sant som Ekdal skriver att arbetslösheten grasserar i USA nu:

Bara i december förlorade USA ytterligare 85 000 jobb, trots stimulanspaketet på 787 miljarder lånade dollar för att hålla hjulen snurrande.

Jag kursiverade “trots” eftersom det är ett väldigt intressant ordval. Vad sägs om “på grund av”? Det ligger närmare sanningen. Det är i alla fall på grund av tänkandet som ligger bakom monstruösa “stimulans”-åtgärder som dessa som världen går in i konjuktursvackor gång efter annan.

Att huspriserna slutade att ständigt gå upp är ett annat fenomen Niklas Ekdal och jag tycks betrakta helt olika. Jag kan inte se varför en korrigering av priser skulle vara negativt. Ja, det har fruktansvärda konsekvenser för många som gjorde felaktiga beslut och spekulerade i sitt boende när husbubblan var som värst uppblåst som en följd av politiska visioner och Federal Reserves idiotiska lågräntepolitik. Men det är fortfarande just där roten till det onda finns. Korrigeringen är bra! Det har inte korrigerats tillräckligt än eftersom FED och Obama-administrationen kämpar med näbbar och klor för att pumpa upp bubblan igen. Men var så säkra på att det kommer. I USA liksom här hemma i Sverige. De “gröna skott” som Niklas Ekdal och andra tycker sig se i ekonomin handlar snarare om att även en död anka studsar lite när den faller till marken.

Riktigt Kafka-aktigt känns det att läsa Ekdals kolumn när han noterar att:

Drömmen om kapitalismens eviga tillväxt slutade med finanskrasch.

Kapitalism handlar ingalunda om evig tillväxt. Det är planekonomiska inslag i signerade Keynes som gör det. Så är det någon dröm som gång på gång går i kras är det den Keynesiska drömmen om evig tillväxt.

Här då:

Det kan tyckas paradoxalt att USA sjunker djupare i kris och uppgivenhet, när de amerikanska idéerna samtidigt går segrande över världen. Frihet, tillväxt, konsumtion, demokrati, lika möjligheter, lag och rätt är nästan överallt positivt laddade värden.

Jag kursiverade slamkryparordet. Konsumtion är väl ingen amerikansk idé? Går man till nationens grundare och deras inspiratörer var de ju helt inriktade på produktion. Produktion och sparande är grundläggande för en fungerande ekonomi. Det visste Adam Smith. John Maynard Keynes fick dock det hela om bakfoten och trodde det var konsumtion och kredit som var grejen. Verkar ju bara funka sådär halvbra.

Jag gissar att det är i the Time som Ekdal hittat det mesta av inspirationen till sin kolumn. Närmare bestämt från artikeln Goodbye to the Decade from Hell. Synd att han verkar ha missat när Peter Schiff reder ut snömoset i A hell of a decade – to come.

För Peter Schiff har som vanligt rätt. Det är nu vi står inför att betala för konsumtions- och lånefesten på 00-talet. Jag rekommenderar att se och begrunda det där youtube-klippet (Peter Schiff was Right). Jag bäddar in det här så det blir lätt för er:

När vi ändå har filmvisning bäddar jag även in Reason TVs “Worst. Decade. Ever.”. Om man ser saker positivt så är det humoristiskt gjort och man kan skratta lite åt eländet:

inflation-nation.net

USA och de flesta andra länder i västvärlden, inklusive Sverige, håller räntorna konstgjort låga just nu genom att trycka pengar och låna ut dem till extremt låga räntor, ofta 0%. Vart leder det? En vink om riktningen kan man få om man ser efter vart det fört nationer tidigare. Som Bolivia, som Litauen, som Argentina, som Zimbabwe. Idag bloggar jag för att fästa er uppmärksamhet på en sajt som specialiserat sig på att upplysa om inflation: inflation-nation.net. Den är främst till för att informera amerikaner, men det skadar inte om vi svenskar informerar oss lite vi ockå.

Börja med att titta på Inflation Nation the Movie, här i tre delar:

Del 1 av 3:

Del 2 av 3:

Del 3 av 3:

Frågan för oss är vad allt det här betyder för oss svenskar?

Bernanke ägd

Peter Schiff hjälper Ben Bernanke att förstå enkla fakta:

Se även: Söndra och härska

Söndra och härska

Forskat? Yeah, right!

Peter Wolodarskis hyllande av planekonomen Ben Bernanke är helt huvudlöst. Wolodarski noterar att Fed-chefen både:

  1. forskat i den stora depressionen, samt
  2. totalt ignorerat signalerna om att den höll på att upprepas

Ser inte Peter Wolodarski motsägelsen? Motsägelser existerar endast om minst en av de ingående premisserna är felaktig. I det här fallet handlar det om att Ben Bernanke forskat i depressionen, dess orsaker och följder och antingen:

  • totalt missförstått hela grejen,
  • totalt ignorerar det han lärt sig, eller
  • studerat den politiskt gångbara versionen av processen

Jag gissar att det är det sista alternativet eftersom amerikanska riksbankschefer (liksom svenska) alltid rekryteras bland dessa Keynesianer.

Ben Bernanke har naturligtvis inte räddat den amerikanska ekonomin. Han har undergrävt den ytterligare. Kanske till och med givit den dess dödsstöt. Jag tror att han gjort det väldigt medvetet. Både ignorerat den kommande krashen och sen “räddat” den genom att trycka enorma summor pengar. Att förutse krashen offentligt skulle ha inneburit att hans politiska omgivning insett att han inte är renlärig. Han skulle också riskera att bli beskylld för att ha orsakat krashen genom sin förutsägelse. Enligt Keynes anhängare handlar nationalekonomi enbart om hur vi uppfattar den; det finns inget absolut, ingen logik, ingen sans. Att låta det finansiella systemet gå in i väggen ger däremot en amerikansk riksbankschef en maktplattform. Det är ett klassiskt grepp: Söndra och härska.

DN, oberoende planekonomisk

I dagens huvudledare i DN uppvisar man en ofta skådad förmåga att babbla helt osammanhängande. Å ena sidan tycker de att Riksbankens och regeringens expansiva ekonomiska politik är rätt och riktig och ett bra svar på den ekonomiska krisen. Å andra sidan är det en farlig väg som kan leda till bubblor. Ytterligare å andra sidan är det den enda vägen… Ser de inte vad det är de beskriver? Det är ju konjukturcykeln för bövelen!

Folding fun

Kul som lek

Ledarartikeln konstaterar om lågräntepolitiken:

Låntagare gynnas medan sparare missgynnas, vilket knappast är önskvärt ur samhällsekonomisk synvinkel.

Ändå förespråkar alltså samma skribent denna politik. Eller är det olika skribenter som skrivit artikeln kanske? Det blir som en sådan där “rolig” gubbe man kan roa sig med att rita tillsammans. Jag ritar huvudet och viker undan det, du ritar överkroppen, någon tredje person ritar överbenen och nästa person får rita fötterna. När man vecklar upp det får man tillsammans sig ett gott skratt. Skillnaden är väl att när man vecklar ut DN:s ledarartikel vill man helst gråta. Lyss:

Utlåningstakten till hushållen … driver upp priserna på bostadsmarknaden … Samtidigt ökar arbetslösheten medan ekonomin i sin helhet krymper. Det tyder på att en bostadsbubbla kan vara på väg att växa till.

(Min kursivering) Jag tror att det enda som skulle kunna få DN att säga att det är en bubbla är när den tydligt har brustit. Innan dess kan det på sin höjd tyda på det. På sin allra höjd.

Räntan är det i särklass viktigaste priset som finns på marknaden. Det är ju priset för att köpa något nu i stället för sen (sen, när man sparat ihop till det). Priset styr investeringsvalen hos marknadens aktörer. DN tycker:

I en marknadsekonomi är prisfluktuationer ett naturligt inslag.

Mmkay… Den dörren behövde tydligen sparkas in. Det blir tydligt varför strax. Dessa prisfluktuationer tycker DN inte skall gälla räntan, det priset är för viktigt att överlämna till marknaden att bestämma. Den logiska slutsatsen är att tidningen, som påstår sig vara Liberal, inte tycker marknadsekonomi är en toppenidé. Bättre då med centrala planerare som väntas kunna ta hänsyn till precis allt och reglera fram en stabil ekonomi med artificiella räntor och tvångsmedel. Det har aldrig någonsin fungerat förut, men antagligen är dagens planerare mycket bättre än de som tidigare försökt.

Det här med att ha alla pusselbitar för att kunna förstå att det är den centrala planeringen av ekonomin som orsakar både bubblor och kriser samtidigt som man vägrar sätta ihop pusslet är oerhört suspekt. Är de dumma i huvudet där på DN:S ledarredaktion? Antagligen inte. Är de onda? Nja, jag tvivlar på det. Vad är det då? Religion? Tillber de Keynes så hårt att skygglapparna inte går att ta loss längre? Det börjar brännas! Kanske är det en kombination? Lite halvkorkade, inte med alldeles, alldeles rent mjöl i påsen samt okritiskt förlästa på fullkomligt idiotiska ekonomiska teorier.

Sex biljoner (6.000.000.000.000) kronor till vadå?

I dessa dagar då så många hurrar över hur lyckade räddningspaketen varit för att “ta oss ur” den ekonomiska krisen kan det vara en idé att backa bandet och ta en titt på den här bilden:

Sex biljoner (6.000.000.000.000) kronor till vadå?

Väl spenderade pengar?

Allt det blå ritades av Obama-administrationen för att illustrera hur räddningspaketet på 787 miljarder dollar skulle hjälpa USA att hålla arbetslösheten i schack genom krisen. Den ljusblå linjen visar prognosen utan stimulanspaket och den mörkblå med. Den röda prickade linjen är utfallet.

Om man tror på lärande, som jag gör, undrar man om Barack Obama tar fram sin gamla bild och klurar över vad han borde gjort i stället. Kanske han ångrar sig och tänker att han borde ha strött tio gånger så mycket pengar till lobbyisternas organisationer? Jag har själv svårt att tro att han skulle försöka ta riktig lärdom och börja ifrågasätta hela idén med att stimulera. Han tror ju inte på den fria marknaden. Den bygger ju på att folk gör affärer och överenskommelser av egen fri vilja och alltid för att de tror att de tjänar på transaktionen på något sätt. Kan ju aldrig funka!

Men, men. Nu är arbetslösheten i USA skyhög och staten har skuldsatt sig med mycket mer än dessa sex biljoner kronor. Den skulden skall sen betalas av landets skattebetalare. De som fortfarande har jobb. Jag har en stark känsla av att Obama kommer få det mycket svårt att bli omvald.

För hur mycket pengar rör det sig om? Sex biljoner är en enorm summa, det hajar man ju. Men det är ganska svårt att föreställa sig hur stor. Här kan vi ta hjälp av bloggen Page Tutor som försökt ge summan en biljon dollar ett sammanhang. Jag rekommenderar verkligen att ta en titt. Här är sista bilden i den artikeln:

Mycket pengar är det

Mycket pengar är det

Den lilla röda kludden till vänster är en normallång mansperson. Högarna med pengar består av 100-dollarsedlar. Om vi byter mot 500-kronorssedlar illustrerar alltså bilden fem biljoner kronor. Rätt mycket deg va?

Mer om de glada tiderna som kommer. SvD: Industrin växer, SvD: BNP växer!, SvD: Borättspriserna stiger!, DN: Ekonomin växer!, DN: Ljusning i industriländerna!, Affärsvärlden: Vilka blir först ur krisen?

Är dollarn i fara?

Rent logiskt borde väl inte värdet på världens pappersvalutor kunna hålla sig uppe efter att regeringarna tryckt så mycket nya pengar på så kort tid? Är det inte vad fallet Zimbabwe visar? Ändå verkar den valuta som det kanske trycks mer av än någon annan de senaste året klara sig väl. Jag har läst att det som krävs för att verkligen sätta dollarn på prov är att Kina börjar ifrågasätta dess värde. USA är ju skyldiga dem uppåt 15 biljoner kronor, knutna till dollarn. Kina har intresse i att dollarn fortsätter vara värd mer än toapapper.

Duger snart bara att elda med?

Men kanske att Kina till slut inte vågar hoppas på att USA har för avsikt att betala tillbaks sin skuld. I så fall spelar det ju mindre roll vad pappersdollarn är värd. Läste en artikel nyss som verkar antyda att bollen är satt i rullning. Kina dumpar dollarn och hamstrar guld. Det kanske du och jag också borde göra? En av kommentarerna till den där artikeln hittar en resonansbotten hos undertecknad:

Over thousands of years, no civilization has survived by consuming more than it produces. The dollar’s coming fall will be a testament to this valuable and forgotten lesson.

Tur jag inte har några dollar! Och även om utvecklingen även skulle smitta över på den svenska kronan har jag mer skulder än tillgångar knutna till den.

Paul Krugman är Riksbankens favorit

Dagens nyheter och andra media kan glatt vidarebefodra “nyheten” att: Goldman Sachs bedömer att recessionen är över. Det är en av skandalbanken Goldman Sachs “analytiker”, Abby Joseph Cohen, som uttalat sig. Goldman har säkert inget egenintresse av att kabla ut den prognosen. Realtid.se nämner i alla fall att Cohen är känd för just väldigt positiva prognoser.

För att undvika att ge en objektiv bild och ge extra tyngd åt de glada prognoserna tar DN stollen Paul Krugman till hjälp:

Paul Krugman, nobelpristagare i ekonomi, bedömde nyligen det som mest sannolikt att botten har nåtts och att augusti var månaden då vändningen inträffade.

Nobelpristagare i vad? Det finns inget Nobelpris i ekonomi. Skribenten blandar kanske ihop det med Riksbankens pris till minne av Alfred Nobel? Det har Paul Krugman fått. 2008 har jag för mig. Det är ju bekvämt för Riksbanken med en “Nobelpristagare” som stöder deras galna penningpolitik.

För uppfriskande läsning om denna nyhet kan jag rekommendera denna artikel: Master of Puppets (Från den där bloggen som vill slå på våra hjärnor som jag berättade om här om dagen.)

12 procent ränta, wow

DI.se, som refererar till Bloomberg, rapporterar överraskande (för mig) att:

Islands centralbank beslutade på torsdagen att styrräntan ska lämnas oförändrad på 12,00 procent.

Det är överraskande eftersom jag inte hade en aning om att de hade så hög styrränta där på Island. Systemet med styrränta är ju helt sjukt i sig, så inget borde förvåna, men nu måste jag ändå undersöka lite hur olika det ser ut med styrräntorna världen över. Någon som vet var man ska leta?

Via Twitterkanalen @ekonominyheter fick jag även veta att DI (och DN) skrivit om hur Isländska staten håller sina banker under armarna genom kraftiga kapitalinjektioner. DI:

Den nybildade Islandsbanki får 65 miljarder isländska kronor … Nya Kaupthing får 72 miljarder … förhandlingar fortsätter med långivarna om en kapitalinjektion på 133 miljarder isländska kronor till Nya Landsbanki.

Själv undrar jag var pengarna kommer ifrån? Var inte Island typ bankrutt? Eller är det kanske det som Storbritannien och Nederländarna bråkar med Island om? Eller om du kanske är Islänningarna som bråkar. Dumma england som vill att Island betalar sina skulder till dem!

Krisen över? Glaset är för stort!

“Glaset är för stort.” Det gamla ingenjörsskämtet slog mig idag när jag läste i DN om Svenskarnas nyfunna ekonomiska tillförsikt. Jag citerar:

Numera uppfattas glaset som halvfullt, inte längre som halvtomt.

Kan jag verkligen ställas till svars för att dra just det torra skämtet? =) Nåväl, Johan Shück (journalisten som skrev artikeln) är tydligen psykolog. Han vet att berätta:

Här ligger en avgörande skillnad i synsätt, även om verkligheten inte har ändrats så mycket. Psykologi betyder mycket när ett ras i ekonomin ska följas av en återhämtning.

Det är nog en underdrift. Eftersom pengar egentligen inte finns betyder väl psykologi mer än mycket? Det betyder allt?

Länkar om vändningen: DN: Ljuspunkter DN: Räntehöjningar att vänta? SvD: Fler order till industrin SvD: Bernanke låter räntan ligga kvar

Tag Cloud

%d bloggers like this: